Tydliga samband mellan exponering för vissa kemiska ämnen i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom

Tydliga samband mellan exponering för vissa kemiska ämnen i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom


Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det finns ett flertal kända individuella riskfaktorer (ålder, ärftlighet, rökning, diabetes m m), men också tydliga skillnader mellan grupper med t ex olika utbildningsnivå. Arbetsvillkor och arbetsmiljö är faktorer som tydligt skiljer mellan de som har hög respektive låg utbildningsnivå. Skadlig kemisk exponering i arbetslivet har en stark socioekonomisk gradient. Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) har nyligen redovisat en systematisk kunskapssammanställning  av epidemiologisk forskning om samband mellan exponering för kemiska ämnen i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom.

Sammanställningen visar att det finns påvisade samband för 15 olika exponeringar. Viktiga resultat är att det finns påvisade samband med exponering för kvartsdamm, motoravgaser och svetsrök i arbetsmiljön, som alla är vanligt förekommande. Kvartsexponering förekommer i gruvor, vid stenbrytning och stenbearbetning, vid byggnadsarbete, glas- och cementframställning, keramikarbete, i gjuterier, järn-och stålverk. Omkring 85 000 beräknas vara exponerade i Sverige, varav byggnadsarbetare är en stor del. Omkring 81 000 personer beräknas vara yrkesmässigt exponerade för dieselavgaser i Sverige. Antalet svetsare i Sverige beräknas till omkring 20 000, men det är samtidigt omkring 250 000 som svetsar i sitt yrke utan att kalla sig svetsare, t ex bilmekaniker.

Genomgången tar inte ställning till vid vilken nivå en viss exponering är skadlig, för det krävs att man också inkluderar annan information t ex från experimentella studier.

Viktigt med primärprevention och att hälso- och sjukvården tar till sig kunskapen

Det är viktigt att hälso- och sjukvården i större utsträckning blir medveten om dessa samband. Det finns anledning att i anamnesen (redogörelsen för en patients föregående tillstånd) notera uppgifter om riskfylld exponering på arbetsplatsen, på samma sätt som rökvanor, alkohol och fysisk aktivitet. Detta är väsentligt inte minst inför en återgång i arbete för den som drabbats av hjärtkärlsjukdom.

Men resultaten ger framför allt ökad anledning att fokusera på primärprevention. För detta behövs en bättre bild av hur exponeringen för de aktuella ämnena ser ut i dagens arbetsmiljö och spridning av kunskap om effektiva metoder att reducera exponeringen för olika typer av arbeten och arbetsplatser.

Det är också angeläget att gällande gränsvärden för högsta tillåtna exponering på arbetsplatsen uppdateras så att de tar hänsyn till att ett flertal kemiska exponeringar utgör en risk för hjärtkärlsjukdom. Ämnen som kan orsaka cancer, allergi eller påverka graviditet negativt markeras särskilt i listan. Kanske skulle också de ämnen som kan orsaka hjärtkärlsjukdom få en särskild markering.

I sammanställningen konstateras att det finns betydande kunskapsluckor vad gäller kombinationseffekter av olika exponeringar som var och en innebär en visad eller misstänkt ökar risk för hjärtkärlsjukdom, t ex samtidig exponering för kvarts, buller och skiftarbete. Det finns inte heller tillräckligt underlag för att bedöma om det finns en skillnad i sårbarhet mellan män och kvinnor vid samma exponering.

 

Kategorier