Tre utmaningar prioriteras i forskningspropositionen: hälsa, klimat och digitalisering

Tre utmaningar prioriteras i forskningspropositionen: hälsa, klimat och digitalisering


Häromdagen presenterade regeringen den forskningspolitiska propositionen (Prop. 2016/17:50). I korthet konstaterar regeringen att forskningspolitiken under lång tid haft en övertro på att politiskt identifiera framstående forskning och snabba resultat vilket man nu tar ett steg bort från. Universitets och högskolors basanslag höjs därför med 1,3 miljarder kronor till 2020. Regeringens syfte med ökningen är inte att öka antalet forskare. Avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur, skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, på DN-debatt.

Hälsa pekas ut som prioriterad samhällsutmaning

En utgångspunkt är att värna den fria forskningen samtidigt som forskningspolitiken svarar mot globala och nationella samhällsutmaningar. Prioriterade utmaningar är klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering, ett hållbart samhälle och förbättrade kunskapsresultat i det svenska skol- och utbildningssystemet.

Regeringen adresserar hälsoutmaningen som mångfacetterad både nationellt och globalt, och pekar på att det blir alltmer angeläget att främja hälsa och förebygga ohälsa. ”Den goda hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen. Ojämlikhet i hälsa uppkommer genom skillnader i fråga om villkor och möjligheter för olika samhällsgrupper. Regeringen har slagit fast ett mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation” (Prop. 2016/17:50, s. 82).

Regeringen vill mot denna bakgrund stärka Sveriges möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Sverige och i världen genom satsningar på såväl klinisk forskning som om välfärd, socialtjänst och arbetsliv. Ett tioårigt nationellt forskningsprogram om tillämpad välfärdsforskning aviseras. ”Sedan 2010 har sjukfrånvaron och längden på sjukskrivningstider ökat. Som en del av satsningen på tillämpad välfärdsforskning bör forskningen om psykisk ohälsa och sjukfrånvarons utveckling därför stärkas. Detta är en viktig del i arbetet med att utveckla kunskapsbaserade och verknings fulla insatser för att förbättra hälsan för grupper med en särskilt utsatt situation och nå regeringens mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.” (Ibid., s. 90-91)

Ökat stöd till forskning för jämlika villkor utgör en annan del som är central för att uppnå målet.

Jämlika villkor är en förutsättning för ett hållbart samhälls-byggande på såväl nationell och europeisk som global nivå. Jämlikhet handlar om mänskliga rättigheter och därmed om alla individers lika värde. Ojämlikheten påverkar samhällsutvecklingen och den enskilda människans livsvillkor ” (Ibid., s. 100).

Proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

Kategorier