Social förmåga och intelligens spelar en viktig roll för hälsan

Social förmåga och intelligens spelar en viktig roll för hälsan


Att det råder starka samband mellan inkomst, utbildning och livslängd – som ett mått på hälsa – råder inget tvivel om. Mekanismerna och kausaliteten bakom dessa samband är däremot mer oklara. Vissa studier har kunnat belägga en kausal effekt från inkomst och/eller utbildning till livslängd, medan andra studier inte hittar någon sådan. En förklaring till bristen på kausalitet är att andra egenskaper och förmågor hos individen påverkar såväl sannolikheten att skaffa sig en hög utbildning och höga inkomster som sannolikheten för lång livslängd. Exempel på sådana förmågor är intelligens, eller kognitiv förmåga, och sociala färdigheter.

Hittills har evidensen från Sverige om sambanden mellan dessa förmågor och livslängd varit relativt begränsad (för en tidigare studie, se Lindqvist och Vestman, 2011). Men i höstas presenterade nationalekonomen Mattias Öhman från IFAU en intressant ny studie på temat. Han har använt sig av de mått på intelligens och sociala färdigheter som finns i svenska mönstringsdata från perioden mellan 1969 och 1983, en period under vilken i stort sett samtliga män i Sverige var tvungna att mönstra. Datamaterialet är därmed omfattande.

Hans resultat visar på tydliga samband. Ju högre intelligens eller social förmåga, desto lägre risk att dö i förtid. De facto har dessa förmågor en effekt på livslängd både via utbildning och inkomst och direkt. Med andra ord, starkare kognitiv och/eller social förmåga ökar sannolikheten att personen skaffar sig högre utbilning och inkomst – vilket i sin tur korrelerar med lägre mortalitet. Intelligens och social förmåga tycks öka livslängden helt oavsett utbildnings- och inkomstnivå.

Social förmåga viktigare än intelligens

Dessutom visar resultaten på några intressanta skillnader. Social förmåga spelar betydligt större roll – när man tar hänsyn till utbildning och inkomst är sambandet mellan social förmåga och mortalitet mer än två gånger så starkt jämfört med intelligens. Medan sambandet mellan intelligens och mortalitet är närmast linjärt – en skillnad i intelligens har samma effekt oavsett om vi jämför två personer i den högre eller i den lägre ändan av intelligensskalan – verkar skillnader i social förmåga spela betydligt starkare roll bland grupper med låg förmåga. Och dessutom verkar både intelligens och social förmåga vara särskilt viktiga för personer som saknar högskoleutbildning eller har låg inkomst.

De två sistnämnda resultaten för studien särskilt viktiga utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Att faktiskt lyckas träna upp dessa förmågor för de allra svagaste verkar också vara mest effektivt.

Jag kan jag bara instämma i rapportförfattarens egen slutkläm, nämligen att träning i förmågor såsom planering, samarbete och konflikthantering kan ge långsiktiga positiva effekter såväl för individen som för folkhälsan!

Kategorier