Psykologiska riskfaktorer och socioekonomiska skillnader i hälsa

Psykologiska riskfaktorer och socioekonomiska skillnader i hälsa


I en artikel i SVD berättar Margareta Kristenson (professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap samt ledamot i Kommissionen) om sin forskning vid Linköpings universitet som bland annat visar att känsla av hopplöshet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet kvarstod när man kontrollerade för ålder, kön och kända riskfaktorer. Att känna hopplöshet är nästan lika stor riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom som att röka.

I studien fick 1 000 svenskar i åldern 45–69 år svara på frågor som ringar in hopplöshet, depressiva symtom, självkänsla, uppgivenhetsstress, oro och cynism. De fick också frågor om levnadsvanor, socioekonomisk status och tidigare sjukdomar samt genomgå ett hälsotest och lämna blodprov. Efter åtta år följde forskarna upp hur många som drabbats av hjärt- och kärlsjukdom och sökte samband med de andra faktorerna. Skyddande psykologiska faktorer var självkänsla och coping, en persons förmåga att hantera stressiga och känslomässigt krävande situationer.

– Den som har hopp- och framtidstro, och även en copingförmåga, orkar ladda om, medan uppgivenheten innebär att kroppens skyddssystem försvagas. Det dynamiska svaret i kortisol blir statiskt och kan inte skydda mot den låggradiga inflammation som vi vet i dag är grunden till väldigt många sjukdomar. De här fynden som vi har gjort handlar inte om hemlösa, extremt fattiga personer som lever i misär. Det är i välfärdslandet Sverige som vi har både tydliga sociala skillnader i hälsa, med dubbel risk att insjukna i hjärtinfarkt för den med låg socioekonomisk situation, som utbildning eller inkomst, och tydliga relationer till hopplöshet, säger Margareta Kristenson.

Läs artikeln i sin helhet här.

Kategorier