Ny underlagsrapport om fattigdom, inkomst och jämlik hälsa

Ny underlagsrapport om fattigdom, inkomst och jämlik hälsa


Stabila samband över tid mellan ekonomi och hälsa

Att sjukdom och död inte slår blint utan tvärtom är systematiskt relaterad till socioekonomiska faktorer mer allmänt, och till armod och fattigdom i synnerhet är en gammal visdom. Det finns en rad klassiska studier redan från 1800-talet men kopplingen är lika påtaglig i dag. Relationerna mellan ekonomi och hälsa är så robusta och i många avseenden konstanta över tid att det i sig gett upphov till flera teoretiska ansatser och diskussioner. Under senare tid är den kanske mest omdebatterade teorin den att socioekonomiska resurser är en fundamental orsak till ohälsa (Fundamental Cause Theory FCT) (Link & Phelan 1995). Grunderna för FCT-teorin är att trots de stora förändringar som under lång tid skett i sjukdomspanorama och dödsorsaker, men också de sociala förändringar, ekonomisk tillväxt, medicinsk-teknologiska landvinningar som skett så tenderar de socioekonomiska skillnaderna i hälsa att bestå.

Hälsans sociala gradient

Människors position i den sociala hierarkin påverkar i hög grad deras livslängd och risken för att bli sjuk. Ju högre upp i den sociala rangordningen man befinner sig, desto friskare är man (Marmot 2004). Hälsan följer alltså en social gradient. I denna kunskapsöversikt ges en bred överblick över den robusthet som tycks föreligga i den sociala gradienten med fokus på inkomster och försörjningsmöjligheter. För det andra görs en översikt över en nyare forskning kring relationen mellan fattigdomens omfattning och dödlighetsrisker med fokus på skillnader mellan länder och över tid. För det tredje beskrivs sambandet mellan fattigdom, inkomst och hälsa med utgångspunkt från situationen i Sverige baserad på nya analyser av populationsregister över totalbefolkningen. För det fjärde berörs den minst sagt komplicerade forskningsfrågan om dessa empiriska samband kan tolkas utifrån orsak och verkan eller ej. I underlagsrapportens avslutande del diskuteras policyområden som skulle kunna minska ojämlikheten i hälsa.

Rapporten är skriven av Johan Fritzell, professor i socialgerontologi vid Aging Research Center (ARC), Karolinska institutet. God läsning!

 

Kategorier