Fysiskt belastande arbete och kemisk exponering är de faktorer som mest bidrar till ojämlikhet i arbetsrelaterad hälsa

Fysiskt belastande arbete och kemisk exponering är de faktorer som mest bidrar till ojämlikhet i arbetsrelaterad hälsa


Risker i arbetsmiljön orsakar betydande ohälsa och kostnader för den enskilde och för samhället. Klyftan mellan det vi vet att vi borde göra och det som görs vad gäller arbetsvillkor och arbetsmiljö är betydande. Det framgår av en underlagsrapport Arbetsmiljö och jämlik hälsa, som Kommissionen publicerar i dag.

Den klyftan drabbar hela arbetslivet och bidrar generellt till höga ohälsotal som kan förebyggas. Fysiskt belastande arbete är den faktor som mest bidrar till den socioekonomiska gradienten i arbetsrelaterad hälsa, men även kemisk exponering har en väsentlig roll. Vad gäller skillnader i arbetshälsa mellan kvinnor och män är organisatoriska och sociala faktorer på arbetsplatsen den viktigaste faktorn.

Möjligheten att klara ett arbete – arbetsförmågan- bygger på att det finns en överensstämmelse mellan arbetets krav och individens förmåga, såväl fysiskt som mentalt. Det finns mycket stora socioekonomiska skillnader i arbetsförmåga mellan olika geografiska områden i Stockholms län, som visar att betydande insatser behöver göras för att undvika sjukskrivning och förtida utträde från arbetsmarknaden.

I underlagsrapporten ges en översikt över vad som är känt om olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för jämlik hälsa. Sammanfattningsvis påpekas att dessa faktorer är åtgärdbara och det sammanfattas i följande förslag (som delvis också plockats upp i Kommissionens slutbetänkande):

  1. En förstärkt arbetsmiljöövervakning.
  2. Förstärkt kunskapsförmedling, utbildning och forskning på arbetsmiljöområdet.
  3. Förstärkt regelverk och tillsyn för kemiska hälsorisker.
  4. Översyn av offentlig upphandling så att den inte förstärker negativa trender i arbetsmiljön.
  5. Förstärkning av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna, bl a avseende företagshälsovård.
  6. Ett fokus på fysiskt belastande arbete med främjande av fysisk träning på arbetet, reella möjligheter för karriärväxling till mindre tunga arbetsuppgifter och möjligen gränsvärden för fysiskt tungt arbete för äldre arbetstagare.
  7. Utvärdering av förändringar i pensionssystem och regelverk för sjukersättning med avseende på effekter på systematiska skillnader i hälsa.
  8. Resurser för systematisk prövning av modeller för att återställa balansen mellan krav och kontroll i arbetet.
  9. Satsning på ledaskapsutbildning med syfte att öka engagemang och empati samt kunskap om god arbetsmiljö.
  10. Utvärdering av den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.
  11. Mer flexibla lösningar vid behov av arbetsanpassning eller arbetsbyte, med utnyttjande av framgångsfaktorer i Arbetsgivarringarnas verksamhet, ökad kunskap hos rehabiliteringskoordinatorer om samband mellan arbete och hälsa samt hur arbetsplatsen kan involveras i rehabiliteringen. Försäkringskassan bör pröva arbetsskada redan vid anmälan om detta är väsentligt för rehabiliteringen och fortsatt exponering kan äventyra denna.
  12. Det planera Nationella Kunskapscentret för Arbetsmiljö kan spela en viktig roll för utförandet av flera av dessa punkter, som bör utvecklas i samverkan med arbetsmarknadens parter.
Kategorier